Kategori: Djur

Lövgetingbock (Clytus arietis)

Lövgetingbock (Clytus arietis) tillhör familjen långhorningar (Cerambycidae) och kan bli upp till 14 millimeter lång. De vuxna skalbaggarna kan ses från maj till juli och livnär sig på pollen och nektar. Äggen läggs i död ved, som larverna äter av.

Den här skalbaggen hittade jag i en av mina vattenkannor och ställde sedan ut den på balkongen. Bara för att hitta den på köksgolvet nästa morgon.

Utbredning: Asien, Europa
Familj: Långhorningar (Cerambycidae)
Biotoper: Skogar, skogskanter, buskar, parker, trädgårdar

Acanthosoma haemorrhoidale

Hagtornsbärfis

Hagtornsbärfis (Acanthosoma haemorrhoidale) lever på träd och buskar. Exemplaret som visas här hittade jag på en fläderbuske. Den här insekten kan bli upp till 18 millimeter lång. Vuxna insekter kan flyga från april till oktober.

Utbredning: Europa till Ryssland
Familj: Kölskinnbaggar (Acanthosomatidae)
Biotoper: Skogar, buskar, häckar
Kost: Acanthosoma haemorrhoidale suger växtsaft från blad, skott och frukter.

Rumina decollata

Bruten sylsnäcka

Den bruten sylsnäckan (Rumina decollata) härstammar från Medelhavsområdet och finns inte i Sverige. Skalet kan bli upp till 4 centimeter långt, och hos äldre snäckor slutar det trubbigt när de tappar spetsen.

Utbredning: Medelhavsområdet och som en invasiv art även i vissa nordamerikanska och sydamerikanska regioner (utbredningskarta).

Familj: Sylsnäckor (Subulinidae)

Semisulcospira gottschei

Koreanska trumpetsnäcka

Den koreanska trumpetsnäcka härstammar från Sydkorea och sägs endast förekomma där (källa). Enligt denna källa verkar den också användas som matsnäcka.

Semisulcospira gottschei är särkönad och vivipar. Dess skal kan bli upp till tre centimeter långt. Till skillnad från andra trumpetsnäckor gräver den inte ner sig i substratet.

Den koreanska trumpetsnäcka är dagaktiv och mycket rörlig även vid rumstemperatur.

Den koreanska trumpetsnäcka i akvariet

Som redan nämnts är Semisulcospira gottschei dagaktiv och tillbringar hela dagen i akvariet. Jag håller dem i en 30-liters tank utan teknisk utrustning.

Den klarar temperaturer på 17 till 30 °C bra.

Förutom fiskfoderflingor och vegetariska pellets äter hon också gärna blancherad gurka och kinakål.

Djur

Större hedsnäcka (Helicella itala)

Familj: Geomitridae

Ursprung/utbredning: Europa (Belgien, Danmark, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Irland, Nederländerna, Österrike, Polen) och som introducerad art även i Australien. Den sägs nu också vara inhemsk i Sverige (källa).

Biotoper: Torra ängar, vägkanter, banvallar, järnvägsbankar, sanddyner.

Storlek: Snäckskalet hos större hedsnäcka kan vara upp till 25 millimeter i diameter.

Livslängd: Upp till 3 år

Föda: Döende och ruttnande växtdelar.

Helicella itala på grässtrån — Helicella itala tillbringar de varma sommardagarna sittande på grässtrån eller andra växter. Den stänger sitt skal för att minimera vätskeförlusten.

Sniglar

Sotsvävfluga (Anthrax anthrax)

Sotsvävfluga (Anthrax anthrax) är en fluga i familjen Bombyliidae som kan bli upp till 13 millimeter lång. Dess larver lever parasitiskt i vilda bins bohålor. Flugorna sägs vara synliga (i Centraleuropa) från mars till juni. Jag upptäckte det exemplar som visas här i mitten av augusti.

Utbredningsområdet för mjältbrand omfattar regioner i Asien, Europa och Nordafrika. Enligt denna utbredningskarta sägs den också vara inhemsk i Sverige. Flugan lever där det också finns vildbin, i trädgårdar, parker, ängar eller skogsbryn.

Larverna livnär sig på bi-larver, de vuxna flugorna på nektar.

Sparrisbagge (Crioceris asparagi)

Sparrisbagge (Crioceris asparagi) är en bladbagge (familjen Chrysomelidae) som förekommer i stora delar av Europa. Vuxna skalbaggar kan bli upp till 6,5 millimeter långa och kan ses från april till september. Både det zoologiska och det populära namnet antyder att sparrisbaggen uteslutande lever på sparrisväxter. Det exemplar som visas här hittade jag dock på en vissnande gurkört.

Sparrisbagge på gurkört (Borago officinalis)

Familj: Bladbaggar (Chrysomelidae)

Ursprung/utbredning: Asien, Europa och som introducerad art även i Nordamerika

Biotoper: Sparrisfält, trädgårdar

Storlek: De vuxna skalbaggarna är mellan 5 och 6,5 millimeter långa.

Föda: Skalbaggar och larver äter blad, skott och rötter från sparrisplantor.